Tyringe från järnvägsstation till tätort

Byggandet av Helsingborgsbanan startade i februari 1873 och stod färdig 1875.

Rallare i arbete.

Skogsegendomarna i närheten av järnvägslinjen lockade en del, bland andra danska, intressenter till Tyringe-trakten. Sålunda inköptes Vedhygge, Tyringemölla och Bommeryd med omfattande avverkning som följd. Se Gårdar i Tyringe-trakten, finns på museet.

Meningen var att Torup skulle bli den stora utskeppningsstationen, men motstånd från markägare satte stopp för detta. Även om expropriation fick tillgripas även i Tyringe var motståndet inte så stort som i Torup. Järnvägsbolaget byggde inte station i Torup förrän 1891.
Bangården vid Tyringe station blev alltså dimensionerad efter behovet av utrymme för timmertransporterna.
På så sätt blev Tyringe så småningom den dominerande orten i trakten.

Gamla statiosnbyggnaden

Stationshuset från 1875 var i bruk till 1913 och därefter postanstalt till 1919. Sedan blev det bostadshus och revs 1960.  En uthusbyggnad lämnades kvar för att ändras om till taxistation.

Loket »Hässleholm« byggt 1883 med tio år äldre vagnar. Bilden tagen vid underhållsarbete omkring år 1900.V<eta mera Järnvägen
Nya stationshuset från 1913. Här blev långt senare bibliotek.
Elektrifieringen var inte klar förrän 1943

Personal ett urval.
Stationsinspektorer »stinsar«.
1876-1891 August Mauritz Cavallius, född i Göteborg 1850. Lämnade sin tjänst efter den stora postsstölden.
1892-1906 Olof Strandqvist, född 1863 i Raus, Helsingborg. Kom till Tyringe efter en tjänst som stationsskrivare i Helsingborg.

1906-1931 Ludvig Wallentin Linneros, född 1870 i Herrljunga, död i Svenstorp, Västra Torup 1958.

1931-  Karl Johan Fritiof Lindskog, född 1879 i Raus. Var tidigare stationsskrivare och byggde Villa Furulid 1908

Järnvägsolyckan 1942 kommer snart mera.


Banmästare Johannes Nilsson född 1847 i Ekeby, kom till Tyringe 1876. Hustrun Hilda köpte 1892 den fastighet, som Anders Persson hade bebyggt redan 1879 och som senare blev Perssons Café. Hilda ägde fastigheten i närmare trettio år, men någon kaféverksamhet under den tiden är inte känd.

Reparationsförman Peter Mårtensson född 1849 i Frillestad, kom under 1880-talet från Vedby, där han hade varit banmästare. Sonen Fritz Edvin blev stationskarl i Tyringe och gift med spettkaksbagerskan Anna vid nuvarande Lantmannagatan. Deras son Gösta var under många år bibliotekarie i Tyringe.

Banvakter Olof Svensson född 1847 i Norra Vram, kom tidigt i tjänst i Tyringe. Sonen Oscar föddes här 1876.
En yngre son Ernst efterträdde fadern som banvakt och blev även brandchef i Tyringe.

Troligen före 1910. Semafor och grind till vänster. Till höger hönshus och loge. De hade ko, grisar, höns och ankor.

En dotter till Ernst gifte sig med frisören Sture Viberg.

Johannes Jönsson född 1851 i Verum, kom från Osby 1885 och blev extra banvakt i Tyringe. 1910 nämns han som stationskarl. Johannes var gift två gånger. Döttrarna Annett och Hilda emigrerade 1906

Sven Olsson född 1843 i Vinslöv, blev banvakt i Tvärskog, nuvarande Auroragatan.
Gustav Adolv Persson född 1876 i Norra Vram, efterträdde 1910 Sven Olsson, men flyttade 1925 till Smedstorp. Där nämns svärsonen Vilhelm Olsson banvakt 1930

Stationskarlar
Johannes Svensson Berglund född 1849 i Svärtingstorp, kom 1876 från Perstorp. Av hans nio barn emigrerade fyra stycken. Johannes dog 1911.

Axel Olsson född (1870 – 1961) i Riseberga, kom till Tyringe 1910. Han bodde där som nu finns en stor parkeringsplats vid Stenbocksgatan 2 och 4. Axel fick ena benet avklippt vid en olyckshändelse. Han lär dock ha varit en stor humorist, trots sitt handikapp.
Hustrun Alma (1877-1955) var tvätterska och använde vattnet i bäcken som kom uppifrån Svartevad. Bäcken rann genom deras tomt och bredde där ut sig till en damm som Alma sköljde tvätt i. En dotter gifte sig med Kurt Nagel.

Oskar Johansson född 1890 i Hässlekulla. Hustrun från Matteröd. En son Hans Artur.

Tillbaka till Järnvägsgatan norra delen >>>

Taxi i Tyringe

Fribergs åkeri hade som drosk-kusk på 1910-talet Anton Håkansson (1895-1983).

Sen kom bilismen och Friberg förvärvade tre taxirättigheter. Även ambulansbil.

Förutom ägaren Martin Friberg i mitten anlitades som chaufförer Viktor Björkqvist (1911-1964) till vänster och Valde Persson (1907-1961), och Harald Persson (1912-1997) ej med bilden.
1946 köpte Sven Svensson (1913-1979) Fribergs rättigheter. Han använde en 7-sitsig och en 5-sitsig bil. Den tredje rättigheten var vilande.

En annan taxiägare vid denna tid med tre bilar var Ivar Andreasson (1918-2006). Han sålde en del till (sin bror?) Sven Andreasson (1917-1973?) och en del till Börje Nilsson (1921-2015).

Ivar och Sven gick sen samman med Sven Svensson. De hade taxistation i västra delen av järnvägsstationen.
1950 sålde Sven Andreasson sin del till Carl Abrahamsson (1912-96) och Ivar sålde sin del till Torsten Johansson (1908-93).

För att kunna köra skolskjutsar köpte de en VW-buss.
Med tiden sålde Börje Nilsson sin rättighet till Folke Olsson (1921-1963) och han anslöt sig till sina kollegor på taxistationen. Folke sålde senare sin del till sin bror Ivar (1918-1995).

Efter en tid blev det misshälligheter mellan Ivar Olsson och de andra. Ivar lämnade gruppen och körde sen taxi från bostaden på Stålgatan.
1976 sålde Sven Svensson sin del till Alvar Dahlman (1931-1996), men Alvar sålde redan 1978 till Alf Ericsson och köpte i stället Ivar Olssons rättighet.
Torsten Johansson sålde också sin del 1976. Ny innehavare blev Tage Dahlman.

1978 köpte Bengt Göransson Carl Abrahamssons del. Nu hade man ny taxistation öster om järnvägsstationen.

1990 gick Tyringe Taxi samman med Hässleholm. En kort tid fanns sen en privat taxi i Tyringe (Sjöstrand), men sen var det slut.

Till största delen meddelat av Nanny Svensson (1921-2011)

Tillbaka till Järnvägsgatan >>>