Byggandet av Helsingborgsbanan startade i februari 1873 och stod färdig 1875.
Skogsegendomarna i närheten av järnvägslinjen lockade en del, bland andra danska, intressenter till Tyringe-trakten. Sålunda inköptes Vedhygge, Tyringemölla och Bommeryd med omfattande avverkning som följd. Se Gårdar i Tyringe-trakten, finns på museet.
Meningen var att Torup skulle bli den stora utskeppningsstationen, men motstånd från markägare satte stopp för detta. Även om expropriation fick tillgripas även i Tyringe var motståndet inte så stort som i Torup. Järnvägsbolaget byggde inte station i Torup förrän 1891.
Bangården vid Tyringe station blev alltså dimensionerad efter behovet av utrymme för timmertransporterna.
På så sätt blev Tyringe så småningom den dominerande orten i trakten.
Stationshuset från 1875 var i bruk till 1913 och därefter postanstalt till 1919. Sedan blev det bostadshus och revs 1960. En uthusbyggnad lämnades kvar för att ändras om till taxistation.
Personal ett urval.
Stationsinspektorer »stinsar«.
1876-1891 August Mauritz Cavallius, född i Göteborg 1850. Lämnade sin tjänst efter den stora postsstölden.
1892-1906 Olof Strandqvist, född 1863 i Raus, Helsingborg. Kom till Tyringe efter en tjänst som stationsskrivare i Helsingborg.
1931- Karl Johan Fritiof Lindskog, född 1879 i Raus. Var tidigare stationsskrivare och byggde Villa Furulid 1908
Järnvägsolyckan 1942 kommer snart mera.
Banmästare Johannes Nilsson född 1847 i Ekeby, kom till Tyringe 1876. Hustrun Hilda köpte 1892 den fastighet, som Anders Persson hade bebyggt redan 1879 och som senare blev Perssons Café. Hilda ägde fastigheten i närmare trettio år, men någon kaféverksamhet under den tiden är inte känd.
Reparationsförman Peter Mårtensson född 1849 i Frillestad, kom under 1880-talet från Vedby, där han hade varit banmästare. Sonen Fritz Edvin blev stationskarl i Tyringe och gift med spettkaksbagerskan Anna vid nuvarande Lantmannagatan. Deras son Gösta var under många år bibliotekarie i Tyringe.
Banvakter Olof Svensson född 1847 i Norra Vram, kom tidigt i tjänst i Tyringe. Sonen Oscar föddes här 1876.
En yngre son Ernst efterträdde fadern som banvakt och blev även brandchef i Tyringe.
En dotter till Ernst gifte sig med frisören Sture Viberg.
Johannes Jönsson född 1851 i Verum, kom från Osby 1885 och blev extra banvakt i Tyringe. 1910 nämns han som stationskarl. Johannes var gift två gånger. Döttrarna Annett och Hilda emigrerade 1906
Sven Olsson född 1843 i Vinslöv, blev banvakt i Tvärskog, nuvarande Auroragatan.
Gustav Adolv Persson född 1876 i Norra Vram, efterträdde 1910 Sven Olsson, men flyttade 1925 till Smedstorp. Där nämns svärsonen Vilhelm Olsson banvakt 1930
Stationskarlar
Johannes Svensson Berglund född 1849 i Svärtingstorp, kom 1876 från Perstorp. Av hans nio barn emigrerade fyra stycken. Johannes dog 1911.
Axel Olsson född (1870 – 1961) i Riseberga, kom till Tyringe 1910. Han bodde där som nu finns en stor parkeringsplats vid Stenbocksgatan 2 och 4. Axel fick ena benet avklippt vid en olyckshändelse. Han lär dock ha varit en stor humorist, trots sitt handikapp.
Hustrun Alma (1877-1955) var tvätterska och använde vattnet i bäcken som kom uppifrån Svartevad. Bäcken rann genom deras tomt och bredde där ut sig till en damm som Alma sköljde tvätt i. En dotter gifte sig med Kurt Nagel.
Oskar Johansson född 1890 i Hässlekulla. Hustrun från Matteröd. En son Hans Artur.
Tillbaka till Järnvägsgatan norra delen >>>
